värdelöst
jag är så trött på allt. Folk man en gång litat på visar sig vara rena motsattsen av vad man trodde dom var. Jag är trött på den här orättvisa världen som vi lever i. Jag är rädd för mänskligheten och jag är rädd för vad framtiden innebär. Det känns som att jag inte längre har något att komma med. Jag känner mig tom både inuti och utanpå.
jag vet att jag ofta skrivit att jag mår så bra, att jag har mina bästa vänner och det har jag ju också men jag känner mig inte alls glad längre och har faktiskt inte gjort det på ett tag nu även fast jag skrivit det. Det känns som om det inte har hänt något bra på hur länge som helst och jag minns inte när jag senast faktiskt var på riktigt verkligen glad och egentligen vet jag inte varför jag känner som jag gör, vet inte varför jag känner mig så ledsen?
Jag har tänkt tusen gånger om, jag har funderat och frågat mig själv varför jag känner som jag gör för jag kan inte ritkigt finna någon speciell anledning till varför, det var något som gick snett på vägen och dom gångerna jag varit glad och skrivit det här på bloggen, det har liksom bara varit tillfälligt. Jag har varit glad just för stunden men jag känner mig oftare ledsen än vad jag känner mig glad. Jag önskar så mycket att jag kom över det men det är så svårt. Det är så jobbigt för det känns som att jag misslyckas i det mesta jag försöker göra, jag blir liksom aldrig nöjd och jag önskar att något såg mig på samma sätt som jag själv ser mig, som jag själv mår och som jag själv tänker. Jag har folk vid min sida, det har jag verkligen. Folk som tröstar mig när jag är ledsen men ärligt talat så blir det inte bättre även fast någon lägger armen om mig och säger att det blir bättre. Jag uppskattar det men jag tror inte alls på det längre för det blir ju aldrig bättre. Jag vill bara se något posetivt i allt men det går inte hur mycket jag än letar. Jag vill bara känna allt på ett annat sätt än vad jag gör, men jag kan inte. Jag försöker men det går inte. jag vill känna mig glad!
Kommentarer
Trackback
